5 skäl att öva

Det råder ingen tvekan om att livsstilen spelar en oerhört viktig roll för att upprätthålla en god mental och fysisk kondition under många år. Fysisk aktivitet är en av de viktigaste delarna av livsstilen, eftersom den har väldokumenterade hälsofrämjande effekter på människokroppen. Låt oss utforska 5 viktiga skäl till varför du bör träna regelbundet.

• Träning förbättrar den kardiorespiratoriska konditionen
• Träning gynnar den psykiska hälsan
• Träning ökar vävnadernas känslighet för insulin
• Träning minskar risken för kardiometabola sjukdomar
• Regelbunden motion förbättrar den fysiska och funktionella konditionen

Träning förbättrar den kardiorespiratoriska konditionen

Den kardiorespiratoriska konditionen, som vanligen mäts genom maximal syreupptagning (VO2max), är den bästa indikatorn på människans fysiska kondition och en viktig prediktor för total dödlighet, kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet samt cancer. Den kardiorespiratoriska konditionen visar en individs förmåga att transportera syre från den yttre atmosfären upp till mitokondrierna, vilket inkluderar andnings-, hjärt- och kärlfunktioner samt muskelfunktioner. Låg VO2max är en välkänd oberoende riskfaktor för utveckling av typ 2-diabetes och kardiovaskulär sjuklighet och dödlighet. Det har visat sig att män som började motionera regelbundet och uppnådde höga VO2 max-värden minskade sin dödsrisk med cirka 50% under de följande åtta åren. Systematisk träning förbättrar många faktorer som påverkar den kardiovaskulära konditionen, bland annat syretransportkapaciteten (t.ex. hjärtminutvolymen), syrgasdiffusionen till de arbetande musklerna (t.ex. kapillärdensitet, cellmembranpermeabilitet, myoglobinhalt i musklerna) och ATP-produktionen (t.ex. mitokondrietäthet, proteinkoncentration).

Träning gynnar den psykiska hälsan

Ett annat skäl till att motionera är motionens positiva inverkan på den psykiska hälsan. Studier har visat att regelbunden motion är en effektiv metod för att förbättra den psykiska hälsan, eftersom den minskar den upplevda stressnivån och minskar spänningar, ångest, symtom på depression och ångestsyndrom. Motion kan också öka abstinensgraden och minska abstinenssymtom, ångest och depression samt förbättra den kognitiva funktionen och livskvaliteten hos personer som är beroende av psykoaktiva substanser, särskilt alkohol och narkotika.

Träning ökar vävnadernas känslighet för insulin

Regelbunden motion förbättrar många parametrar i kolhydratmetabolismen och minskar risken för typ 2-diabetes genom att förbättra glukostoleransen och vävnadens känslighet för insulin. Ämnen som frisätts av skelettmuskulaturen under träning - myokiner - har antiinflammatoriska effekter, ökar fettsyraoxidationen, förbättrar glukosupptaget i skelettmuskulaturen och förbättrar insulinutsöndringen och vävnadens känslighet för detta hormon.

Träning minskar risken för kardiometabola sjukdomar

Systematisk motion sänker vilopulsen, blodtrycket och koncentrationen av aterogena (aterosklerotiska) lipidmarkörer som totalkolesterol, lipoproteinfraktionen LDL (s.k. "dåligt" kolesterol), icke-HDL-kolesterol och triglycerider. Träning å andra sidan ökar den fysiologiska hjärthypertrofin och koncentrationen av lipoproteiner i HDL-fraktionen (det s .k. "goda" kolesterolet ) och förbättrar myokardperfusionen, dvs. blodflödet genom hjärtat. Alla dessa parametrar leder till en minskad hjärtbelastning och en förbättrad kardiovaskulär funktion hos både friska och sjuka människor. Studier har visat att långvarig fysisk aktivitet är förknippad med en minskning av inflammatoriska markörer, förbättrade kardiometaboliska parametrar och en minskad risk för hjärtsvikt samt en förbättrad total överlevnadstid hos patienter med kroniska och livshotande sjukdomar. Regelbunden motion förbättrar endotelfunktionen i kärlen, ökar hjärtats ejektionsfraktion och toleransen för ansträngning samt förbättrar livskvaliteten och minskar dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar, särskilt hos patienter med hjärt-kärlsjukdomar.

Regelbunden motion förbättrar den fysiska och funktionella konditionen

Ytterligare en anledning till att motionera är att öka muskelmassan, styrkan och kraften i musklerna och förbättra den fysiska och funktionella förmågan att utföra grundläggande aktiviteter i det dagliga livet. Regelbundna styrkeövningar som stärker musklerna rekommenderas nu av Världshälsoorganisationen (WHO) för alla åldersgrupper minst två gånger i veckan, eftersom de ger ytterligare hälsofördelar. Regelbunden muskelstärkande styrketräning är oerhört viktigt för att stabilisera balansen och förbättra den motoriska koordinationen och muskelstyrkan, och ännu viktigare för äldre personer för att minska risken för fallolyckor. Utöver detta har studier visat att systematisk styrketräning har en gynnsam effekt på benmineraltäthet, kroppssammansättning, symtom på skörhetssyndrom, riskfaktorer för metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom samt förväntad livslängd.

Källor:

• Ruegsegger GN, Booth FW: Hälsofördelar med träning. Cold Spring Harb Perspect Med. 2018 Jul 2;8(7):a029694.

• Wang Y, Ashokan K.: Fysisk träning: En översikt över fördelar från psykologisk nivå till genetik och vidare. Främre fysiol. 2021 Aug 12;12:731858.

• Warburton DER, Bredin SSD: Hälsofördelar med fysisk aktivitet: en systematisk genomgång av aktuella systematiska översikter. Curr Opin Cardiol. 2017 sep;32(5):541-556.

• Pinckard K, Baskin KK, Stanford KI: Effekter av träning för att förbättra kardiovaskulär hälsa. Front Cardiovasc Med. 2019 juni 4;6:69.

• Giménez-Meseguer J, Tortosa-Martínez J, Cortell-Tormo JM: The Benefits of Physical Exercise on Mental Disorders and Quality of Life in Substance Use Disorders Patients. En systematisk granskning och metaanalys. Int J Environ Res Folkhälsa. 2020 maj 23;17(10):3680.