Natriumbutyrat i kosten - vilka är källorna och vilka doser ska man använda?

En hälsosam kost är nyckeln till en glad tarm. När allt kommer omkring tar de hand om allt vi konsumerar. Det finns dock en faktor i kosten som är särskilt viktig för tarmen, och som vi alltför ofta glömmer bort. Det är tillförseln av fibrer. Och varför är dessa fibrer så viktiga? Bland annat på grund av butyrat, som produceras av bakterier. Det tillförs ofta som natriumbutyrat i kapslar, men mycket kan också göras med enbart kosten. I den här artikeln kommer vi att diskutera vad man ska äta för att förse tarmen med rätt mängd smörsyra och säkerställa optimal näring för tarmen.
- Vad ska man äta för att få i sig butyrat?
- Natriumbutyrattillskott är ett bra kosttillskott vid IBS och SIBO
- Hur kompletterar man natriumbutyrat för tarmhälsa?
- Sammanfattning
Vad ska man äta för att få i sig butyrat?
Natriumbutyrat, eller smörsyra, finns sällan i livsmedel i sin färdiga form. Oftare hittar vi prekursorer i livsmedel, dvs. ämnen som kan omvandlas till smörsyra i kroppen.
Smörsyra är en av de kortkedjiga fettsyrorna (SCFA). Kortkedjiga fettsyror bildas genom bakteriell fermentering av osmältbara kolhydrater, t.ex. icke stärkelsehaltiga polysackarider, resistent stärkelse, oligosackarider (inulin och oligofruktos), disackarider (laktos, stachinos och raffinos) och sockeralkoholer (sorbitol och mannitol).
Nedan ger vi dig några förslag på livsmedel och produkter som antingen ger smörsyra eller stimulerar produktionen av den.
Mjölkprodukter
"Butyrat" och "smörsyra" är med rätta förknippade med mjölkfett. Det är smörsyran som ger smör dess karakteristiska arom. Genom att inkludera feta mejeriprodukter i din meny kan du tillhandahålla vissa mängder smörsyra. Det kan vara smör, grädde, hårdostar, yoghurt eller helt enkelt fet mjölk.
Baljväxter
Baljväxter anses vara en mycket värdefull livsmedelsgrupp i kosten, även för tarmen. Kolhydraterna (galakto-oligosackarider och resistent stärkelse) i dem är en utmärkt föda för bakterierna i tjocktarmen, som gärna omvandlar dem till smörsyra.
Om din kost hittills har varit ganska fattig på baljväxter är det bäst att introducera dem gradvis. Det är inte alla som tål stora mängder av dem, särskilt inte när de serveras överraskande. Det är lämpligt att gradvis öka deras kvantitet i menyn, vänja tarmarna vid dem och observera reaktionen.
Havregryn
Havregryn är en riktig fiberbomb! I havre finns det gott om hälsosamma och prebiotiska betaglukaner. Fibrerna från havregryn används väl för smörsyraproduktion. För tarmen fungerar kalla havregryn, som tillagas dagen innan och förvaras i kylskåpet till morgonen, bäst.
Omogna bananer
Om du vill ge mer värde för din tarm, välj då de mindre mogna, grönaktiga bitarna. De smakar mindre sött och i det här fallet är det ett gott tecken. Under mognadsprocessen bryts kolhydraterna i bananen ner. Så de mindre mogna bananerna har mycket resistent stärkelse, och de kraftigt mogna med ett mörkare skal har mycket enkla kolhydrater. För tarmhälsan och smörsyraproduktionen är grönaktiga och inte särskilt söta bananer ett bra val.
Kylt ris och potatis
Att kyla stärkelsehaltiga livsmedel innan du äter dem är en mycket smart livshack. Vissa tror att det är en av hemligheterna bakom lång livslängd i asiatiska samhällen, där man äter mycket kallt ris (t.ex. som sushi).
Ris och potatis, när de äts som de brukar i vår kultur, dvs. nykokta, kanske inte är en enastående källa till butyrat. Detta tillstånd förändras när vi äter dem först efter att de har svalnat. När ris eller potatis först kokas och sedan kyls innan de äts, gör vi så att den stärkelse de innehåller blir resistent stärkelse. Dess struktur förändras så att den inte längre är smältbar för oss, utan blir en grogrund för tarmbakterier.
Detta är ett välkänt knep både för att minska matens kalorivärde, eftersom vi inte använder den resistenta stärkelsen för energiändamål som vanlig stärkelse, och för att öka dess prebiotiska värde.
Natriumbutyrattillskott är ett bra kosttillskott vid IBS och SIBO
Vid IBS och särskilt SIBO rekommenderas patienter att följa en diet med en begränsning av lättjäsliga produkter. Detta är oftast en låg FODMAP-diet. En sådan diet är verkligen till stor hjälp för att undertrycka symtomen på dessa tillstånd, men det finns också ett problem. Genom att följa en sådan diet får vi inte i oss en tillräcklig mängd butyrogena livsmedel, dvs. livsmedel som är prekursorer för mikroorganismernas produktion av smörsyra i tarmen. Vi får därför en minskning av symtomen, men det är också möjligt att vissa funktioner som är beroende av smörsyrans reglerande verkan kan försämras.
Kombinationen av en låg FODMAP-diet och tillskott av natriumbutyrat verkar vara en kompletterande lösning. Båda åtgärderna är effektiva när det gäller att minska symtomen, och tillsammans kan de fungera ännu bättre.
Hur kompletterar man natriumbutyrat för tarmhälsa?
Om du inte kan, kan eller av någon anledning inte vill justera din kost så att den innehåller mycket butyrogena livsmedel, använd då natriumbutyrattillskott utan att tveka. Få kosttillskott är lika väl tolererade och säkra.
Standarddosen för vuxna är cirka 150 mg natriumbutyrat som tas två gånger dagligen. För optimala resultat är det lämpligt att använda tillskott i cirka tre månader eller längre.
För bästa effekt, välj natriumbutyrat som är mikroinkapslat. Mikroinkapslingen runt natriumbutyratmolekylerna säkerställer att det inte smälts för snabbt. Utan denna teknik skulle praktiskt taget all natriumbutyrat redan ha förbrukats i tunntarmen. Vi, å andra sidan, vill att så mycket som möjligt av denna butyrat ska nå tjocktarmen, eftersom det är där vi behöver den som mest.
Sammanfattning
Vi kan få i oss smörsyra från kosten, t.ex. från mejeriprodukter, men den allra största delen produceras lokalt i tarmen genom tillförsel av lämpliga prebiotiska kolhydrater. För att säkerställa att din tarm kan använda smörsyra på ett adekvat sätt bör du äta mycket fibrer, särskilt resistent stärkelse. Om det behövs kan du välja ett kosttillskott med mikroinkapslat natriumbutyrat, som på ett säkert sätt stöder tarmens hälsa och funktion.
Källor:

Magnesium - varför är det så viktigt?
