Växtflavonoider i kost och kosttillskott - vilka är de och vilka är deras egenskaper?

Vad är det som gör växter hälsosamma för människor? Vitaminer? Mineraler? Fibrer? Utan tvekan, men det finns något annat - flavonoider. Dessa naturliga ämnen ger växterna skydd och människorna en mängd hälsoegenskaper. Deras styrka innebär att kosttillskott med isolerade flavonoider har ett stort antal entusiaster, och forskare undersöker ständigt deras potentiella användning inom medicin. I den här artikeln kommer vi att diskutera vad flavonoider är, hur de fungerar och vad man ska äta för att få dem. Läs till slutet!
- Definition och egenskaper hos flavonoider
- Växtbaserade källor till flavonoider
- Biologiska och hälsomässiga effekter av flavonoider
- Praktisk användning och tillskott av flavonoider
- Flavonoider i kosmetika och farmakologi
- Sammanfattning
Definition och egenskaper hos flavonoider
Flavonoider är en grupp naturliga ämnen med en variabel fenolstruktur. De är en av de mest distinkta kategorierna av ämnen som finns i växter. De har många funktioner i växter, främst skyddande. De är välkända för sina positiva effekter på människors hälsa.
Flavonoider, på grund av skillnader i strukturell struktur, är indelade i flera undergrupper[1], inklusive:
- antocyaniner,
- kalconer
- flavanoner,
- flavoner,
- flavonoler,
- isoflavoner.
Biologiskt sett är flavonoider sekundära metaboliter som huvudsakligen består av en bensopyronring som innehåller fenoliska eller polyfenoliska grupper på olika positioner
Hittills har mer än 10 000 flavonoidföreningar isolerats och identifierats[2]. Imponerande, eller hur?
Varför behöver växter flavonoider?
Många flavonoidföreningar är intensivt färgstarka och utgör samtidigt ett pigment som ger färg åt blommor eller andra delar av växten. Delvis ger de också blommorna deras arom. Det här är några av de egenskaper som flavonoider hjälper växter att föröka sig med. De lockar till sig pollinatörer med sina egenskaper och uppmuntrar dem visuellt och olfaktoriskt.
Flavonoider skyddar växter från en mängd olika biotiska och abiotiskapåfrestningar och fungerar som unika UV-filter, fungerar som signalmolekyler, fytoalexiner, avgiftningsmedel och antimikrobiella försvarsföreningar. De bidrar till att minska frosthärdigheten och torkresistensen och kan ha en funktionell roll i växternas acklimatisering till värme och frosttolerans. De är därför ett slags interna adaptogener för växter.
Du kanske blev nyfiken på termen "fytoalexin" i föregående stycke? Jo, vissa flavonoider ger till och med växterna en skyddande effekt mot rovdjur. Fytoalexiner är ämnen som växter producerar i större mängder som svar på angrepp från patogener. Många flavonoider har utvecklats som bioaktiva föreningar som interfererar med nukleinsyror eller proteiner och uppvisar antimikrobiella, insektsdödande och farmakologiska egenskaper[1]. Av denna anledning har vissa flavonoider, även om de främst används för hälsofrämjande ändamål av människor, också potentiella tillämpningar inom jordbruket som bekämpningsmedel.
Historia om flavonoidforskning
Det finns ett stort antal publikationer tillgängliga i vetenskapliga databaser med resultaten av in vitro- och in silico-studier som involverar olika flavonoider. Idag bekräftas allt fler av de egenskaper som upptäckts i dessa prekliniska studier i kliniska prövningar på människor. Det är fortfarande en lång väg att gå för att på ett heltäckande sätt utforska alla de möjligheter som konsumtionen av flavonoider erbjuder oss, både genom vår dagliga kost och genom tillskott. Men det här är information som är värd att vänta på!
För både vetenskaplig forskning och kosttillskott isoleras de flesta flavonoider från växter. Vi befinner oss dock nu i ett skede där in vitro-tekniken har möjlig gjort nya insikter om förmågan hos vävnadskulturer av växtceller att producera samma värdefulla kemiska föreningar som moderplantorna[1]. Framstegen inom metoder för vävnadsodling av växter för flavonoidproduktion har överträffat förväntningarna. Som ett resultat av detta är det möjligt att utbudet av isolerade flavonoider på marknaden kommer att öka betydligt inom en snar framtid, vilket gör kosttillskott med naturliga flavonoider ännu mer prisvärda. På så sätt skulle en större del av befolkningen kunna dra nytta av dessa antioxidanters enorma förebyggande och hälsofrämjande egenskaper.
Växtbaserade källor till flavonoider
De finns i många livsmedel, inklusive:
- frukter,
- grönsaker
- spannmål,
- bark,
- rötter
- stjälkar,
- blommor,
- te,
- vin.
I tabellen nedan hittar du mer detaljerad information om i vilka produkter specifika undergrupper av flavonoider kan hittas
Deras rikliga förekomst i örter, grönsaker och frukter innebär att praktiskt taget alla som försöker upprätthålla en hälsosam kost automatiskt drar nytta av flavonoidernas många egenskaper utan att ens inse det.
Högkoncentrerade växtextrakt, som innehåller upp till 99% flavonoider, används vid framställning av kosttillskott.
Biologiska och hälsomässiga effekter av flavonoider
Den potential hos flavonoider som observerats i forskning omfattar antioxidativa, antiinflammatoriska, antimutagena och anticanceregenskaper, i kombination med deras förmåga att modulera viktiga cellulära enzymfunktioner. Skydd mot virus och motverkande av allergiska reaktioner och till och med motverkande av cancerprocesser är ytterligare egenskaper som har noterats i studier, även om de redan är mer specifika för specifika grupper och representanter för flavonoider. Forskning om enskilda flavonoider ger solida bevis för att grönsaker och frukt bör ingå i kosten så mycket som möjligt.
Grafiken nedan visar de detaljerade egenskaperna hos flavonoider, inklusive specifika biokemiska mekanismer.
Grafisk källa - PMID: 28620474
Antioxiderande egenskaper
Celler och vävnader i kroppen riskerar ständigt att skadas av fria radikaler och reaktiva syreföreningar. Det största hotet är lipidperoxidation, som leder till skador på cellmembranen.
Fria radikaler och reaktiva syreföreningar produceras under normal syremetabolism, så deras dagliga produktion är helt normal och ofarlig, förutsatt att en balans upprätthålls i kroppen genom en tillräcklig tillförsel av antioxidanter. Detta omfattar både kroppens egen produktion av antioxidantenzymer och tillförsel av antioxidanter från kosten, t.ex. i form av flavonoider.
Nästan alla flavonoidgrupper har förmågan att fungera som antioxidanter. Flavoner och katekiner verkar vara de mest potenta när det gäller att skydda kroppen mot reaktiva syreföreningar[1]. Antioxidativa egenskaper är det som forskarna främst intresserar sig för inom flavonoidforskningen och som ligger bakom många av de hälsofrämjande egenskaper som upptäckts i kliniska prövningar.
Antiinflammatoriska effekter
Akut, kortvarig inflammation som utlöses av en specifik stimulans kan få kroppen ur mer än en knipa. Problemet uppstår när inflammationen kvarstår under lång tid, även när den inte är stark. Det kan liknas vid att hålla reparationssystemen på ständig standby, utan möjlighet till vila och utan någon uppenbar anledning till detta. Förr eller senare uppstår en överbelastning, och det finns allt fler bevis för att kronisk inflammation ligger bakom den enorma förekomsten av så kallade "livsstilssjukdomar".
Vi vet från forskning att många flavonoider är potenta hämmare av flera enzymer, t.ex. xantinoxidas (XO), cyklooxygenas (COX), lipoxygenas och fosfoinositid 3-kinas[1]. Den antiinflammatoriska effekten beror därför på olika mekanismer och att konsumera flera produkter som innehåller flavonoider från olika undergrupper kan ge en mer omfattande effekt på hanteringen av inflammation i kroppen.
Effekter på nervsystemet
Relativt ny forskning om olika växtmetaboliter har visat att flavonoider kan spela en nyckelroll i hjärnans enzym- och receptorsystem. På så sätt kan de utöva betydande effekter på det centrala nervsystemet, till exempel genom att förhindra neurodegeneration i samband med Alzheimers och Parkinsons sjukdomar. De neuroskyddande effekterna påverkas bland annat av de antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaperna hos flavonoider som nämns ovan, men deras roll slutar inte där.
Vissa flavonoider har en hämmande effekt på enzymet acetylkolinesteras[1]. Detta är ett enzym som bryter ner signalsubstansen acetylkolin. Hämningen leder till ökad tillgänglighet av acetylkolin vid synapserna. Eftersom denna neurotransmittor är starkt involverad i minnesbildningsprocesser har flavonoider potential att stödja hjärnans hälsa. Användningen av flavonoider och deras derivat för att förebygga och behandla Alzheimers sjukdom, som är förknippad med försämrad acetylkolinfunktion, är föremål för mycket forskning. Det är inte omöjligt att något flavonoidderivat i framtiden framgångsrikt kommer ut på läkemedelsmarknaden som en effektiv behandling av Alzheimers.
Effekter på det kardiovaskulära systemet
Kopplingen mellan intag av flavonoider och risken för hjärt-kärlsjukdomar är mycket intressant. Flera studier har visat att personer som konsumerar stora mängder flavonoider har så mycket som 18% lägre risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom[2]. Bland annat har man observerat att tillförsel av stora mängder flavonoider minskar artärernas styvhet. Ett antal studier har också gett solida indikationer på en antikoagulerande effekt.
Antivirala och antimikrobiella egenskaper
Flavonoider är ett av växternas verktyg för att bekämpa patogener, så de kan också hjälpa människor på ett liknande sätt. Vissa av dem har antibakteriella, svampdödande och antivirala egenskaper.
Quercetin, naringenin, hesperetin och catechin har bland annat varierande grad av antiviral aktivitet[1]. De påverkar replikationen och infektiviteten hos vissa RNA- och DNA-virus. Quercetin och apigenin är bland de mest välstuderade flavonoiderna med känd antimikrobiell aktivitet[1].
Praktisk användning och tillskott av flavonoider
De viktigaste källorna till flavonoider är grönsaker och frukt, även om vissa av dem lättast tillförs genom intag av baljväxter, nötter eller te. Ett rikligt intag av grönsaker och frukt garanterar dock ett högt intag av en mängd olika flavonoider.
Den rekommenderade dagliga mängden frukt och grönsaker är minst 400 gram, där grönsaker är mer rikliga än frukt. Den optimala hälsoeffekten uppnås dock med ett intag på 800 gram och denna mängd rekommenderas av experter.
I vissa fall kan man dock ha nytta av ytterligare tillskott med isolerade flavonoider. Exempel på vanliga tillskott av flavonoider är:
- quercetin,
- apigenin,
- rutin,
- fisetin,
- baicalein,
- isoflavonkomplex,
- antocyaninkomplex.
För att tillskott ska vara effektivt är det bäst att välja specifika flavonoider enligt dina individuella behov och förväntningar. Till exempel:
- quercetin är ett populärt val bland dem som kämpar med allergier och överskott av histamin,
- apigenin används av personer vars mål är att motverka åldrande,
- sojaisoflavoner är ett populärt tillskott för kvinnor efter klimakteriet,
- antocyaniner som utvinns ur bär har anhängare bland dem som vill stödja immunförsvaret och hjärnans hälsa.
Flavonoider i kosmetika och farmakologi
Inte bara oralt utan även genom dermal applicering kan man dra nytta av flavonoidernas egenskaper. Vissa av dem används som ingredienser i hudvårdsprodukter, kosmetika och anti-ageing-medel. Det är tillrådligt att använda kosmetika med en naturlig och effektiv sammansättning.
Inom farmakologin ser man å andra sidan en möjlighet att använda det kemiska skelettet hos vissa flavonoider för att bygga upp derivat med ännu större biologisk aktivitet. På så sätt kan forskare förbättra de naturliga egenskaper som kännetecknar flavonoider och utveckla nya läkemedel för användning inom bland annat neurologi, onkologi, kardiologi och många andra medicinska discipliner.
Sammanfattning
Flavonoider är en stor grupp ämnen som finns i växter och som ger dem skydd och större möjligheter till tillväxt och reproduktion. För människan innebär de många hälsofördelar, t.ex. positiva effekter på nervsystemet, minskning av kronisk inflammation eller skydd mot överflödiga fria radikaler. Även om vi dagligen främst får i oss flavonoider från frukt och grönsaker kan tillskott i vissa fall ge ytterligare fördelar. Exempel på populära flavonoider i kosttillskott är quercetin, rutin, apigenin och hesperidin.
Källor:

Kosttillskott för hösten - en uppsättning viktiga kosttillskott
