Probiotika - hur påverkar de kroppen?

Betydelsen av den gastrointestinala mikrobiotan för bibehållen hälsa och för patogenesen vid många kroniska sjukdomar (t.ex. inflammatorisk tarmsjukdom, irritabel tarm, psykiatriska sjukdomar) gör att det för närvarande är av stort intresse att modifiera den. Sammansättningen av tarmfloran påverkas avsevärt av probiotika, prebiotika, synbiotika, antibiotika och transplantation (överföring) av tarmfloran.

• Vad är probiotika?
• Probiotika - egenskaper
• Probiotika - tillämpningar
• Probiotika - är de säkra?
• Probiotika - när kan de vara skadliga?

Vad är probiotika?

Probiotika är levande mikroorganismer som, när de administreras i tillräckliga mängder, utövar en gynnsam hälsoeffekt i värdorganismen. Mikroorganismer med probiotisk aktivitet inkluderar i synnerhet bakterier som är ansvariga för produktionen av mjölksyra av släktena Lactobacillus (t.ex. Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus casei, Lactobacillus reuteri, Lactobacillus rhamnosus) och Bifidobacterium (t.ex. Bifidobacterium animalis, Bifidobacterium infantis, Bifidobacterium longum, Bifidobacterium breve). Det är värt att nämna att taxonomin för mikroorganismer som historiskt tillhört släktet Lactobacillus ändrades i april 2020 och att följande namn nu används för flera av de tidigare nämnda stammarna: Lacticaseibacillus casei, Limosilactobacillus reuteri, Lacticaseibacillus rhamnosus. Andra mikroorganismer som vi traditionellt räknar som probiotika är jästen Saccharomyces boulardii.

Probiotika - egenskaper

Det är nödvändigt att betona att probiotikans egenskaper till övervägande del är stamberoende. Detta innebär att resultaten av experiment som utförts med en viss stam inte kan presenteras som tillförlitliga bevis för effekten av andra, icke verifierade stammar av probiotiska bakterier. Som tidigare nämnts finns det inte ett enda verkningssätt som är gemensamt för alla probiotika, men vi kan i allmänhet urskilja tre huvudsakliga verkningsmekanismer:

1. Gemensamt för många släkten: produktion av kortkedjiga fettsyror, effekt på tarmtransit, skydd mot kolonisering, normalisering av mikrobiomet, konkurrens med patogena mikroorganismer, effekt på ökat utbyte av enterocyter (d.v.s. tunntarmens epitelceller).

2. Gemensamt för enskilda bakteriearter: stabilisering av tarmbarriären, produktion av vitaminer (B1, B7, B9 och K), metabolism av gallsyror, direkt antagonism, enzymatisk aktivitet, neutralisering av cancerframkallande ämnen (t.ex. externa cancerframkallande ämnen).

3. Stamspecifik: endokrin verkan, neurogen verkan, modulering av immunförsvaret, produktion av specifika bioaktiva substanser.

Probiotika - tillämpningar

American Gastroenterological Associations riktlinjer för 2020 för användning av probiotika vid utvalda gastrointestinala sjukdomar föreslår tillskott med följande stammar av probiotiska bakterier (endast de som för närvarande finns tillgängliga i Polen ingår):

• Saccharomyces boulardii_ för att förhindra infektion med patogener
  Clostridium difficile hos vuxna och barn som tar antibiotika.
• En kombination av 8 probiotiska bakteriestammar (L. paracasei DSM
  24733, L. plantarum DSM 24 730, L. acidophilus DSM 24735, L.
  delbrueckii subsp. bulgaricus DSM 24734, B. longum DSM 24736, B.
  infantis DSM 24737, B. breve DSM 24732, S. thermophilus DSM 247) hos vuxna och
  vuxna och barn för behandling av pouchit
  (punginflammation).
• L. rhamnosus GG ATCC 57103 och L. reuteri DSM 17938 för att
  förebygga nekrotiserande enterokolit (NEC) hos för tidigt födda barn.

I de aktuella riktlinjerna från 2018 från Polish Society of Gastroenterology föreslås däremot användning av enskilda stammar av probiotiska bakterier eller blandningar av probiotiska stammar som testats för effekt vid behandling av irritabel tarm (IBS) för att lindra både totala symtom och uppblåsthet i buken och diarré. Bland de rekommenderade som för närvarande finns tillgängliga är:

• Bifidobacterium infantis_ 35 624
• Lactiplantibacillus plantarum_ 299v
• Saccharomyces boulardii_ CNCM I-745

Probiotika - är de säkra?

Probiotika anses i allmänhet vara säkra och tolereras väl, vilket framgår av deras GRAS-status (Generally Recognized As Safe) av US Food and Drug Administration (FDA) och QPS-status (Qualified Presumption of Safety) i EU-länderna. I allmänhet anses probiotika som är registrerade som läkemedel eller farmaceutiska preparat vara av betydligt bättre kvalitet än de som är registrerade som kosttillskott. Det finns preparat med en stam och preparat med flera stammar på marknaden, men det finns inga tydliga bevis för att användning av enbart preparat med flera stammar kommer att leda till mycket större hälso- och terapeutiska fördelar än de som följer av användning av preparat med en stam.

Probiotika - när kan de vara skadliga?

Med nuvarande kunskapsläge råder det ingen tvekan om att särskild försiktighet bör iakttas vid introduktion av eventuell probiotikabehandling hos för tidigt födda barn, patienter med nedsatt immunförsvar och kritiskt sjuka patienter inom intensivvården samt patienter med en kateter insatt i stora vener. Administrering av preparat som innehåller probiotiska stammar via jejunostomi kan också vara en riskfaktor för biverkningar till följd av användningen. Flera fall av fungemi hos personer som får Saccharomyces boulardii och bakteriemi hos personer som får probiotiska bakterier har också rapporterats i facklitteraturen. Mot bakgrund av aktuella vetenskapliga rön anses det dock att risken för bakterieinfektion är försumbar och att intag av probiotiska läkemedelsberedningar av hög kvalitet hos friska vuxna är helt säkert.

Källor:

• Szajewska H.: Probiotika - aktuellt kunskapsläge och rekommendationer för
  klinisk praxis. Med. Prakt. 2017; 7-8: 19-37.
• Rondanelli M, Faliva MA, Perna S, et al: Användning av probiotika i
  klinisk praxis: var står vi nu? En genomgång av befintliga
  metaanalyser. Gut Microbes. 2017 nov 2;8(6):521-543.
• Khalesi S, Bellissimo N, Vandelanotte C, et al: En genomgång av
  probiotiska tillskott hos friska vuxna: till hjälp eller hype? Eur J
  Clin Nutr. 2019 jan;73(1):24-37.
• Stavropoulou E, Bezirtzoglou E.: Probiotika inom medicinen: en lång
  debatt. Front Immunol. 2020 Sep 25;11:2192.
• Szajewska H.: Probiotikans roll i förebyggande och behandling av sjukdomar i
  i mag-tarmkanalen enligt gällande riktlinjer. Med. Prakt. 2021;
  1: 44-53.