Hela sanningen om light-produkter

Lightprodukter är ett brett sortiment av livsmedel som föredras av konsumenter som bryr sig om sin hälsa och vanligtvis följer en viktminskningsdiet. Överviktiga och feta personer, vars huvudmål är att minska sin övervikt, använder olika sätt för att uppnå den figur de drömmer om och blir därför ofta lurade av olika marknadsföringstrick. Så låt oss ta reda på vad lätta produkter är, om de är hälsosamma och om de är värda att inkludera i kosten.

• Vad är lätta produkter?
• Lightprodukter - vilka finns i butikerna?
• Är lightprodukter mindre kaloririka?
• Lightprodukter - vad ersätter sockret?
• Lättprodukter - vem kan dra nytta av dem?
• Är det värt att köpa lightprodukter?

Vad är lätta produkter?

När man handlar på stormarknader och matdiskonter är det mycket vanligt att hitta matvaror på hyllorna som har ordet light eller lätt i sitt namn. Dessa förknippas vanligtvis med hälsosamma och lättsmälta produkter som har låg fett-, socker- och kaloriförbrukning. Detta stämmer förvisso för en del lightprodukter, men det är inte alla livsmedel som är märkta som light som kännetecknas av en bra sammansättning. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning av den 20 december 2006 måste en tillverkare uppfylla strikta krav som fastställs i förordning (EG) nr 1924/2006 för att få göra ett light-påstående på en livsmedelsprodukts etikett. Enligt EU är light-produkter endast sådana som innehåller minst 30% mindre socker (kolhydrater) eller fett, och därmed kalorier, jämfört med traditionella produkter som finns i livsmedelsbutiker.

Lightprodukter - vilka finns i butikerna?

Utbudet av lightprodukter i stormarknader och mindre lågprisbutiker blir allt större för varje år. Bland de vanligaste lightprodukterna i livsmedelsbutikerna idag är:

• Yoghurt (t.ex. grekisk),

• Gula ostar (t.ex. Royal, Gouda, Rice Edam),

• Gjutna ostar (t.ex. Camembert),

• Mozzarellaostar,

• Gräddeostar,

• Keso,

• Lantliga ostar,

• Kondenserad mjölk,

• Mjuka margariner (för att breda på bröd),

• Kokosmjölk,

• Majonnäser,

• Ketchup,

• Smördeg,

• Popcorn,

• Barer,

• Choklad,

• Choklad- och nötkrämer,

• Rostade jordnötter.

Är lightprodukter mindre kaloririka?

Det visar sig att inte alla lightprodukter har lägre kaloriinnehåll än sina traditionella motsvarigheter. I vissa fall kan lightprodukter ha lägre fetthalt men högre sockerhalt (kolhydrater) och därför ha ett liknande kaloriinnehåll, vilket är en farlig fälla för den som vill gå ner i vikt eller behålla en hälsosam kroppsvikt. Det är ganska vanligt att tillverkare av lightprodukter ersätter fett med kolhydrater, som till exempel stärkelse, maltodextriner, cellulosa och polydextros, vilket gör att lightprodukterna kan koncentreras på ett liknande sätt som fett. Resultaten av vissa studier har visat att lättprodukter med reducerad fetthalt ofta innehåller större mängder kolhydrater. Detta innebär att vissa personer som regelbundet väljer lightprodukter med reducerad fetthalt i själva verket kan byta ut fett mot socker, som också kan ha negativa effekter på människors hälsa, särskilt vid överdriven konsumtion.

Det händer också att användningen av kolhydrater är otillräcklig för att uppnå rätt konsistens i en lättprodukt, eller att det helt enkelt blir oekonomiskt för tillverkaren. I sådana fall används förtjockningsmedel som t.ex. johannesbrödkärnmjöl (E410), guarkärnmjöl (E412) och xantangummi (E415). Eftersom fett är en bärare av smak tenderar många lättprodukter med reducerad fetthalt att vara mindre välsmakande enligt konsumenternas uppfattning. Därför kan tillverkare av lightprodukter ibland tillsätta smakförstärkare för att kompensera för lightprodukternas lägre fetthalt.

Lightprodukter - vad ersätter sockret?

Lightprodukter med låg eller ingen tillsats av socker är produkter där livsmedelstillverkarna tydligt har minskat mängden sackaros (sockerarter) och ersatt den med andra sötningsmedel, som är ansvariga för den söta och tilltalande smaken hos dessa produkter. Tillverkare av light-livsmedel använder vanligtvis artificiella sötningsmedel (t.ex. aspartam, acesulfam K, sukralos, sackarin ) eller sockeralkoholer, dvs. polyoler (t.ex. xylitol, erytritol, maltitol, sorbitol, laktitol). Jämfört med sackaros ger dessa sötningsmedel små eller obetydliga mängder kalorier och bidrar inte till någon betydande ökning av blodsockernivån eller utvecklingen av karies. Man bör dock komma ihåg att aspartam innehåller fenylalanin, en essentiell aminosyra som inte kan konsumeras av personer med fenylketonuri. Och polyoler som konsumeras i för stora mängder kan ha en laxerande effekt, medan acesulfam K och sackarin kan orsaka en bitter, metallisk smak i munnen efter konsumtion.

Lättprodukter - vem kan dra nytta av dem?

I princip kan vem som helst äta lightprodukter, särskilt överviktiga och feta personer som effektivt vill minska sin överflödiga kroppsvikt. Lättprodukter med reducerad eller ingen tillsatt sockerhalt är särskilt lämpliga för personer med insulinresistens och diabetes. I praktiken är det dock inte alltid så att lightprodukter har ett betydligt lägre kaloriinnehåll eller en bättre sammansättning än sina traditionella motsvarigheter. Därför är det lämpligt att noggrant läsa sammansättningen av varje lättprodukt som finns på etiketten innan du bestämmer dig för att köpa den och inkludera den i din kost.

Är det värt att köpa lightprodukter?

Regelbunden konsumtion av lightprodukter hjälper inte nödvändigtvis till med viktnedgång, särskilt inte när det gäller högprocessade produkter (t.ex. chips, kex, bars, fruktyoghurt). Studier har visat att frekvent intag av sockerreducerade lightprodukter (som i stället innehåller artificiella sötningsmedel) i kosten inte bidrar till viktminskning eller ökar fettlagren i kroppen. De lättprodukter som är mest anmärkningsvärda är alla sorters ostar med reducerat fettinnehåll, främst mättade fettsyror som ökar totalkolesterolet och LDL-fraktionen kolesterol i blodet.

Källor:

• Toews I, Lohner S, Küllenberg de Gaudry D, et al: Association between intake of non-sugar sweeteners and health outcomes: systematic review and meta-analyses of randomised and non-randomised controlled trials and observational studies. BMJ. 2019 Jan 2;364:k4718.

• Miller PE, Perez V.: Lågkalorisötningsmedel och kroppsvikt och kroppssammansättning: en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier och prospektiva kohortstudier. Am J Clin Nutr. 2014 sep;100(3):765-77.

• Gallagher AM, Ashwell M, Halford JCG, et al: Low-calorie sweeteners in the human diet: scientific evidence, recommendations, challenges and future needs. En symposierapport från FENS 2019-konferensen. J Nutr Sci. 2021 Jan 25;10:e7.

• Jeżewska-Zychowicz M, Jeznach M, Kosicka-Gębska M.: Konsumenternas vilja att konsumera lätta livsmedel. BROMAT. CHEM. TOXICOL. - XLV, 2012, 3, 603-607.

• Nguyen PK, Lin S, Heidenreich P.: En systematisk jämförelse av sockerinnehållet i fettsnåla och vanliga versioner av livsmedel. Nutr Diabetes. 2016 Jan 25;6(1):e193.